Det här är en historia om vänskap och jakten på sig själv.
Om en popidols texter och barndomens ikoner dränkta i tapetklister.
Om att tro på sin konst och ta den från gatorna till Instagram och gallerierna.
Kort sagt en färgsprakande berättelse i ord och bild om hur den anonyme gatukonstnären Hellstrom Street Art blivit en del av staden.
”Jag har skapat sedan barnsben, det var min jakt på sammanhang och genom skapandet kände jag mig levande. Jakten ledde mig från teckningar i pojkrummet till graffiti på gatorna i tonåren. För några år sedan vistades jag på sjukhus under långa perioder. Där förlorade jag en stor del av det som var jag. Jag blev frisk men tomrummet som format sig inom mig fanns kvar och jag behövde hitta något som gjorde mig hel igen. Då tog jag fram de skissblock jag haft med mig på sjukhuset och bläddrade igenom skisserna jag skapat efter mina tolkningar av Håkan Hellströms texter och låtar som jag lyssnat på varje dag för att orka med. Det var där allting började.”
Den anonyme gatukonstnären Hellstrom Street Art blandar Pippi Långstrump och andra ikoner från barndomen med Håkan Hellströms texter i en inre kamp för att finna lugnet och en yttre kamp för att placera sina verk där han anser att de hör hemma – mitt bland oss.
Från kreativa morgnar i ateljén till nätter med penseln genomdränkt av tapetklister och vaksamma blickar över axeln har han tagit sin konst från gatorna i Stockholm, Göteborg, Berlin, Bergen och Budapest till konstgallerierna.
Anonymiteten är mer än ett konstnärligt uttryck – det är lika mycket sökandet efter sig själv.
Förtattare: Hellstrom Street Art , Glen Snoddas